Entrén till matsalen. Det var tänkt att barnen skulle tvätta händerna
innan de gick in i matsalen.

Några olika ordningsregler genom tiderna för Maltesholms matsal.
Foto: Henrik Henrikson.

Eleverna serverades dagens lunch. Denna dag verkar det ha varit pannbiff med potatis och knäckebröd med ost.

Lars Mansson minns skolans matsal:
”Av någon anledning fick man inte prata i matsalen. I mitten av Maltesholmsskolans lilla matsal vakade fröken Isberg (hon hette faktiskt så, det var inget öknamn). Hon gick fram och tillbaka och klappade händerna tre gånger och sa "tystare här, låt maten tysta munnen" som ett mantra.
Aldrig har det varit så roligt att sätta fast matkniven mellan stomme och bordsskiva och spela en trudelutt.”

Ett reportage våren 1963 i Dagens Nyheter beskriver skolmatsalen:
”Skolan i Maltesholmsskolan har full ny köksutrustning. Maten är lagad här, levern denna dag var smaksatt med lök och grovt malen. Lingonen speciellt fina (Önos), friska och lätt geleade. Potatisen var inte särskilt bra. Bra var att såsen serverades för sig. Det serverades kall mjölk i automat. Ordningen i matsalen var god. Man behövde inte vara tyst (högstadiet serverades vid besöket), bordsskicket faller på gästernas ålder.”
Foto: Karl Heinz Heirnreid.

Den 26 november 1962 gjorde Svenska Dagbladet ett besök hos syster Britta Blomqvist, skolsköterskan på Maltesholmsskolan.
”Hon är den trygga person som alltid finns på sin post, redo att hjälpa eller bara lyssna, allt efter behov.
På sista rasten, när dagen äntligen börjat stillna något och syster tar itu med skrivgöromålen, kommer en tonårsflicka in och ber att få en plåsterlapp över en lindrigt bruten nagel. Hon får sitt plåster och resonerar lite om det där med nageln. När hon går till dagens sista lektion, ser hon gladare ut än när hon kom.
Klockan åtta på morgonen sex av veckans dagar sitter Britta Blomqvist vid sitt skrivbord. Under en timmes tid ringer telefonen i ett och i väntrummet sitter de, som skall på återbesök, de som ska tala om att nu har de inte röda hund längre, och de, som skall visa upp sina fotvårtor. Kanske sitter där också en mamma, som vill prata med syster.
Så öppnas dörren och in kommer en liten rödnäst och frusen förstaklassare och säger: ”Hörru syster, jag är bra igen nu!” Ett litet kontaktbehov. Och syster Britta språkar ett par ord med sin lille vän. Hon tycker det är trevligt att någon för en gångs skull kommer för att berätta att han är bra.

En gång om året ska samtliga elever i skolan mätas och vägas. Syster Britta tycker det är bra, på så sätt får hon träffa alla åtminstone en gång om året. Det händer också i en så stor skola, dessvärre, att det inträffar olycksfall som kräver behandling på sjukhus. Finns då ingen anhörig till hands, så åker syster med eleven.
Dessemellan försöker hon hinna med kartotek, hälsokort, kallelser till olika under sökningar och en del annat.”

1960 - klass 5. Vi var stora klasser. 35 elever. Jag står längst till vänster i mittenraden. Vår klassfröken var den legendariska Berit Degrámo.

Lars Wilhelmsson berättar på ett fint sätt om sin skoltid i Maltesholmsskolan:
”Jag har fina minnen från min tid i Maltesholmsskolan. Den första september 1963 började jag som förstagluttare. Min mamma gick med mig hela den långa vägen från Melongatan.
Det dröjde inte länge förrän man trampade stigen själv till skolan. Det var en annan tid på det gyllene sextiotalet, man förväntades klara sig själv som sjuåring, utan smartphone.
Första klass stod förväntansfulla på den lilla skolgården. Några klasskamrater kände jag redan som grannar, Per-Åke, Ulf och söta Madeleine bl.a. Framförallt minns jag hur mobbningsfritt det var i vår klass med vår fröken Gerd.
Lågstadiet innehåller många fina minnen, men min favoritårgång är klass 4 nere i barackerna som revs 1991. Jag höll till i baracken klass 4e läsåret 1966-67. Minns det som en rolig skoltid med Bjällerud som klassföreståndare och lärarpraktikanter som inte alltid hade fullt pli på oss.
Mycket fotboll blev det under rasterna, men vi föredrog gräsplätten bredvid grusplanen, där några passande träd fick vara målstolpar.
På vårterminen fick vi en lärarkandidat som hette Karin Grahn. Hon hade lite svårt att få tyst på den lite stökiga klassen.
Annars är mitt tydligaste minne vår slöjdlärare. Det var en icke helt sympatisk person i mina ögon. Slöjd var mitt sämsta ämne, men jag kämpade på och gjorde så gott jag kunde. Höll på med en ljusstake i en hel termin, läraren var inte tillfreds med min skicklighet och visade upp mitt ännu inte färdiga alster inför hela slöjdsalen och sa ”Titta vad den här Wilhelmsson är dålig”. Sånt glömmer man aldrig.”
Bild: Dagens Nyheter.

Utanför den stora entrén på lilla skolgården stod förr en bronsstaty. Den hette ”Kasperteater” av konstnären Göran Strååt.

Den vänstra bilden är från skolavslutningen juni 1961. Framför statyn står från vänster Ulf Thurby, Hans Kelén, Lasse Astervall.
Foto: Bertil Astervall.

På den högra bilden gör Lasse Astervall som vuxen ett återbesök 1980.
Foto: Gunnel Rytterholm.

Lars Wilhelmsson berättade: “Statyn var en populär klängplats minns jag. Statyn gick sönder en gång, när jag gick där från hösten 1963, men efter en tid var den på plats igen.”

Bronsfiguren lånades på 2010-talet ut till ett museum i Sigtuna. I samband med en transport skadades ena armen. SISAB:s ambition var att återställa konstverket till skolan, men tills vidare saknas det pengar till reparation.

Kjell Bävergren berättade:
”Detta är tvåvåningshuset med träslöjd till vänster på bottenvåningen, och den övre våningen, där "Hemkunskap" undervisades. Det var till 99% matlagning av tre-fyra grupper. En gång undervisades vi pojkar om hur man använder en dammsugare.”

Från sitt hem på Fyrspannsgatan kunde Anders Eriksson fotografera Maltesholmsskolan där han gick flera år under 1960-talet.

På 1960-talet fick Maltesholmsskolan en extra paviljong för att det skulle få rum fler elever. Den gröna byggnaden placerades nere vid bollplanen nordväst om lågstadiedelen av skolan. De åtta klassrummen lades i fil med längslöpande korridor som användes till kapprum. Klassrummen grupperades parvis kring respektive materielrum och lärarrum. Med hänsyn till brandbestämmelserna avdelades paviljongen på mitten av en brandmur.
Foto: Henrik Henrikson.

Två bilder fotograferade av Anders Eriksson:
Hans far står vid grinden mellan klassrumshuset och träslöjdshuset.
Den andra bilden från 1961 visar fröken Berit Degrámo när hon talade till klassen vid skolavslutningen sjätte klass.

Skolavslutningen på stora skolgården sommaren 1961.
Foto: Anders Eriksson.

Vid skolavslutningen 10 juni 1961 uppträdde tre grabbar med att läsa upp indianverser, som deras fröken lärt dem. De är från vänster Ingemar Palm, Christer Wax och Peter Haage.
De finklädda flickorna hittade fotografen samma dag i solskenet ute på skolgården.
Bilder: Svenska Dagbladet.

Hösten 1963 får Maltesholmsskolan en ny skulptur, Georg Ganmars ”Lokatt” i röd Vångagranit.
Foto: Henrik Henrikson.

På vänster bild sitter Maria och Britt invid lokatten. De skulle skrivas in som förstaklassare 1969.

Högra bilden är samma skulptur, fotograferad av Henrik Henrikson.

Våren 1966 inträffade en trist episod med meningslös vandalism som drabbade fröken Berit Degrámo och några föräldrar. Svenska Dagbladet beskrev händelsen:
”20 mammor i Maltesholmsskolans föräldraförening trodde inte sina ögon när de efter sammankomst i skolan på onsdagskvällen fann lärarrummet grovt vandaliserat och upptäckte att alla deras kappor och pälsar i en korridor smetats ned med gräddtårtor som blivit över från kaffefesten.
Lärarinnan, fröken Berit Degrámo, som inbjudit till sammankomsten stod handfallen inför nidingsdådet.
- Sammankomstens upptakt var mycket trevlig. Vi satte oss vid dukade kaffebord i lärarrummet och njöt av gräddtårtorna, berättar fru Degrámo. Det blev emellertid tårtor över som vi satte in i kylskåpet i köket. Därefter gick vi ned till mitt klassrum för att bl.a. titta på barnens teckningar och se på ett filmband. Vi var väl i klassrummet någon halvtimma.
När vi kom upp till lärarrummet möttes vi av förödelsen. Det var det värsta jag sett. De nytapetserade väggarna, möblerna och golvet var nedkletade med grädde från tårtorna och till alla mödrars bestörtning hade deras kappor och pälsar utsatts för samma åverkan. Jag har svårt att tro att gärningsmännen är elever från skolan, säger den mycket nedslagna lärarinnan.”

Denna bild från skolavslutningen 1964 visar en imponerande mängd elever och föräldrar.
Foto: Bertil Astervall.

Maltesholmsskolans två första rektorer var Allan Lindelöw och Gunnar Zetterberg.

Allan Lindelöw föddes som nummer nio av elva syskon i ett folkskolelärarhem i Öjaby utanför Växjö. Barnaskaran var stor men ambitionen att ge barnen utbildning var inte mindre. Skolväsendet i Öjaby var inte särskilt väl utvecklat och Allan fick gå i 6-årig folkskola med varannandagsläsning. Efter att under pojkåren bland annat ha utbildat sig till bokbindare och hjälpt till med att vårda de "lättskötta sinnessjuka", som föräldrarna hade inackorderade i hemmet för att dryga ut folkskollärarpensionen med, gick Allan en så kallad preparandkurs, för att få nödiga kunskaper att klara inträdesproven till folkskoleseminarium.
Allan Lindelöw var mycket sportig, spelade fotboll, handboll och bandy ibland annat Växjö BK och IFK Växjö. Idrottsintresset ledde till att Allan Lindelöw kom att arbeta inom Stockholms skolidrottsförbund, där han var inspektör och hjälpte till att utveckla idrottsundervisningen i Stockholms skolor. Den vägen började han sedan sin skolledarkarriär och var 1957-62 rektor i Hässelby.

Gunnar Zetterberg var född i Hagfors, och avlade folkskollärarexamen vid seminariet i Karlstad 1932. Samma år tog han också kyrkosångarexamen. Efter lärartjänster i Sunnemo, Kinne-Vedum och Nynäshamn, kom han 1942 till Hässelby villastads skola, där han var verksam till 1960 då han utnämndes till rektor i Maltesholms rektorsområde.
Gunnar Zetterberg hade dessutom haft många lokala engagemang, och bl.a. var han under några år på 50-talet ledamot av Spånga-Hässelby trafiksäkerhetsråd. Hans stora fritidshobby var musiken – han var god pianist och var i ungdomen t.o.m. engagerad i professionella orkestrar.

Dagens Nyheters tecknare gick 15 november 1964 omkring på Maltesholmsskolan och gjorde skisser på eleverna.
Bild 1: ”Knatten gick till fritidshemmet på frukostrasten.”
Bild 2: ”Maltesholmsskolan har bordtennislokal för frukostspel.”
Bild 3: ”Överallt går varmklädda barn, många är på väg hem för en stund”.

Dagens Nyheter kunde den 3 mars 1967 berätta om en pojke som fastnat i ett dagvattenrör vid Maltesholmsskolan.
Foto: Dagens Nyheter.

1971 kom en reklambyrå till Maltesholmsskolan. Man ville ta en bild på många barn till en reklambild för barnjackor. Eleverna i tredje klass ställde med glädje upp och medverkade till denna reklamskylt som Domus och varuhuset PUB publicerade i tunnelbanan.

Maria Hedlund skickade in ett klassfoto från 1972. Hon berättade:
”En inte alltför välordnad klass i årskurs 3. Klassföreståndare var Barbro Andersson Ferell. Att två av klassens pajaser gör hitlerhälsning tycker man nog såhär i efterhand att fotografen borde ha stoppat.”

Britt Forsén kommenterade bilden: ”Det var nog enda gången vi tog klassfoto utomhus, det blev ännu rörigare än vanligt. Annelie råkar vända nacken till, Gunnar spexar och Marcus käkar glass. Och Berit ser man knappt under 70-talskepsen. Och ser du Lena? Tungan innanför underläppen, snyggt. Fröken Barbro var snäll, men ingen mespropp, visst var det ganska god ordning i klassen? Jag minns inte annat från lågstadiet. Mellanstadiet var en annan sak . . . ”

Maria Hedlund: ”Det ser ut som alla fått varsin klubba. Kanske inte så smart. Några fick sockerchock och några har klubban i munnen. Jag gillade fröken Barbro. Och hålla ordning kunde hon. På fotot ser hon också ut att ha roligt.”

Britt Forsén: ”Aha, var det klubbor, det minns jag inte. Minns bara att jag hade en byxdress som mamma sytt och som jag inte riktigt gillade. Använde den nog inte så många gånger.”

Ett foto taget 1973 av Britt Forsén. Hon berättade om bilden:
”Ett foto från vårt köksfönster på Fyrspannsgatan 121, taget mot norr och husen längs Melongatan. Året är 1973, gissningsvis i maj eftersom björkarna har musöron.
I sänkan nedanför husen ligger "Baracken", som hörde till Maltesholmsskolan. Grusplanen framför användes vid idrottslektionerna.
Längst bort, där baracken slutar, låg skolträdgården, som förestods av magister Dahlén. Jag tror att han hette John i förnamn. En fantastisk lärare! Jag hade honom inte i något skolämne, men han fick odlingen i skolträdgården att vara rolig och intressant. Jag hade land i många år, ända tills jag gick ut grundskolan, det bör ha varit under åren 1972-1978.
Magister Dahlén drev dessutom Hässelbystrands fotoklubb i Hässelbystrandskolan. Magister Dahlén såg till att skolan inredde ett fotolabb där klubben kunde hålla till. Han uppmuntrade och stöttade elever på ett fantastiskt sätt! Själv ställde han upp både kvällar och helger under många år.
I skolträdgården fick varje barn fyra sängar. Vi hade växelbruk, man fick inte odla samma sak i samma säng två år i rad. Vi odlade dock alltid en säng med potatis, en med blommor och två med grönsaker: rödbetor, morötter, kålrötter, dill, persilja, bönor.
På höstarna fick vi hjälpa magistern att skörda det sista, det var alltid några barn som hade tröttnat under sommaren, vi fick ta deras skörd också. Mamma fick fullt upp att ta hand om allt. När jag jobbar i min trädgård idag minns jag magister Dahlén med stor värme och respekt!
Baracken revs 1991. Grusplanen är idag en iordninggjord fotbollsplan som används flitigt till matcher och träning. Skolträdgården är borta sedan länge.”

Ett fritidshem från 1974 som tillhör Maltesholmsskolan.
Foto: Henrik Henrikson.

Från den lilla skolgården ledde en trappa mellan två av husen
ner till flickornas toalett.
Foto: Henrik Henrikson.

Flickornas toalett stängdes
och omkring 2009 murades entrédörren igen.
Foto: Henrik Henrikson.

Hösten 2015 byggdes detta utrymme om.
Man skulle här bygga en trappa nerför slänten.
Foto: Robert Thonander.

Bygget av trappan fortskred under hösten.
Foto: Robert Thonander.

Så efter att ha gjort utfyllningar utmed slänten blev trappan helt färdig så att eleverna lättare ska kunna komma ner till fotbollsplanen åt ena hållet och till parkleken Stråket åt andra hållet.
Foto: Henrik Henrikson.

Maltesholms skolvaktmästare Bengt Gillvar ringde på 1990-talet till författaren Jens Wahlstedt, då generalsekreterare i svenska WWF, och föreslog en bok om skolplanscher.

Jens Wahlstedt berättade om när han fick det där samtalet:
”En dag ringde skolvaktmästaren på Maltesholmsskolan i Hässelby, där en av mina döttrar är biträdande rektor: ”God dag”, sade han. ”Jag heter Bengt Gillvar. Jag tycker att du och Världsnaturfonden ska göra en bok om svensk natur och skolplanscher. Här har jag sparat massor av dom i min skolkällare, då det är bara att komma ut och titta när du får tid!”
Bengt Gillvar är urtypen för en skolvaktmästare. Han påminner om den Vaktis vi alla känner från plugget och som var kompis med eleverna. Bengt är dessutom ovanligt lättpratad, det räcker med att man säger gomorron och gokväll så sköter han resten.
”Här förvarar jag mina dyrgripar”, säger Bengt och öppnar sista dörren till skyddsrummet. Han är försedd med en väldig nyckelknippa, den är väl en del av hans image kan man tänka. Nycklarna går till alla stora och små dörrar i hela skolan. Jo, han använder faktiskt ordet ”mina” om skolplanscherna - de är nämligen hans egna skötebarn.
”Jag såg vad som hände andra skolor med skolplanscherna, så jag bestämde mig för att de skulle få en fristad här. Titta bara så fina och välbevarade de är! Och inte bara det, jag har sparat massor med annat skolmaterial också. Se här - pekpinnar, katedrar, skolböcker, diabilder, stålpennor och kartställ, ja du ser ju själv vad som finns”.
Nog är det en skattkammare som Bengt lagrat upp på Maltesholmsskolan. Katalog har han också gjort över planscherna.
Men utan konflikter har det inte varit: En gång ville skolan ha pingisrum i en av lokalerna. Ett annat år läckte det i taket och en del planscher blev vattenskadade.
Tidigare skolledningar gjorde också raider när man ville ha födelsedagspresenter till skolpersonalen. Det var med nöd och näppe som Bengt avstyrde en auktion för ett par år sedan. Till slut fick han Stockholms Skolmuseum att besöka sitt förråd – varefter han kunde etikettera samlingarna som tillhörande Stadsmuseet.”

Sommaren 2015 genomgick Maltesholmsskolan
en omfattande renovering.
Foto: Robert Thonander.

Renoveringen sträckte ut sig fram till jul det året.
Foto: Henrik Henrikson.

Intill Maltesholmsskolan kan man finna vackra kopparlönnar med sina glänsande och flagnande kopparglänsande bark.
Foto: Henrik Henrikson.

Den 30 mars 2017 besökte drottning Silvia Maltesholmsskolan i samband med årets start av majblommor.
”Jag tycker att det är föredömligt att barn engagerar sig för andra barn”, sade drottningen, som är Majblommans högsta beskyddare.