I området Hässelby strand föreslogs redan 1953 att ett område skulle reserveras för barnhem eller upptagningshem. Man beslutade att anläggningen skulle placeras vid Aprikosgatan.

1953 fanns inte Hässelby strand som egen stadsdel, utan var en del av Hässelby gård. I förslaget till stadsplan för denna del av stadsdelen Hässelby Gård står det:
”...utanför matargatsslingan [Aprikosgatan] föreslås i öster ett område för allmänt ändamål avsett för barnhem, ett upptagningshem...”

Hässelby skolhem skulle bli ett av ersättningshemmen till Nybodahemmet som lades ned 1966. Hässelbyanläggningen hade ritats i en öppnare och ljusare stil än vad som var brukligt på den tiden. Barnhemmens anstaltskaraktär skulle byggas bort. Barn behövde en miljö som var så lik ett vanligt hem som möjligt.

Hässelby skolhem började byggas 1964 på en tomt som tidigare varit aktuell för ett kyrkbygge. I anslutning till skolhemsbygget, vid Aprikosgatan 5, hade Familjebostäder uppfört fyra hyresfastigheter. Den som låg närmast skolhemmet inrymde 30 enrumslägenheter à 33 kvm, och disponerades helt av barnavårdsnämnden. De anställda vid hemmet erbjöds att bo här.




Barnavårdsnämndens upptagningshem i Hässelby var avsett för barn som av olika anledningar för en tid behövde skiljas från sina hem. Miljöskiftet kunde vara föranlett av t.ex. dödsfall i familjen, föräldrarnas skilsmässa eller alkoholism. På hemmet kunde också placeras barn som visat svårigheter att anpassa sig i vanliga skolor och måste omhändertas individuellt. Dock placerades, åtminstone till en början, inte s.k. observationselever i upptagningshemmet, utan endast barn som beräknades behöva stanna en kortare period.

Skolhemmet hade ritats av arkitekt SAR Gustaf Lettström och bestod av en låg byggnad med en tvåplans- och en enplansdel. För undervisningen vid hemmet svarade skoldirektionen Hammarby rektorsområde.
Bild från tidningen Västerort 1966.



Hässelby skolhem togs successivt i bruk i april 1967, men invigdes officiellt tisdagen den 19 september 1967. Borgarrådet Sören Carlsson, som invigningstalade konstaterade att man kommit ytterligare ett steg på väg i sin strävan efter bättre miljö för de barn som ofta kommer från tragiska förhållanden. Till Hässelby skolhem kom flickor och pojkar i åldern 7-16 år, oftast med skolsvårigheter.

Hemmet uppfördes med en byggnadsdel i två våningar samt två envåningsdelar. Tvåvåningsdelen inrymde i övervåningen personalbostäder, bestående av en dubblett och två enkelrum samt ett personaldagrum. I byggnadens bottenvåning inrymdes två elevavdelningar om vardera tre dubbelrum, två enkelrum och ett dagrum samt i övrigt samlingssal, jourrum, sjukrum, föreståndarexpedition, läkarmottagning, kök, elevmatsal, personalmatsal. I källaren fanns bl.a. hobbyrum, bastu och tvättstuga.

Den friliggande skolbyggnaden i ett plan inrymde ett klassrum, ett ämnesrum, ett grupprum, en slöjd- och sysal samt ett lärarrum.



En karta över Hässelby strand. Hässelby skolhemsskola är markerad med rött till höger på kartan.

En hässelbybo berättade för mig:
”Jag minns från min ungdomstid att det låg ett hem för ”vanartiga flickor" på Aprikosgatan. På den tiden uppfattade jag det aldrig som en skola. Det påstods att det var ett hem för just vanartiga flickor, som levt ett allt för utsvävande liv, med brott, sex och droger i unga år. Som nybliven och rätt väluppfostrad tonåring var det ju lite spännande, skrämmande och lite kittlande. Jag minns den som en vit (eventuellt putsad) byggnad, rätt högt ovanför gångstigen, skymd av buskar och träd, vilket gjorde den mer mystisk.”

En före detta hässelbybo berättade för mig:
”Tjejerna som var på det där skolhemmet tyckte vi grabbar givetvis var mycket spännande. Det berättades en gång om några tjejer som rymde därifrån. De hittades någon vecka senare på en kinesisk båt som låg inne vid Stadsgården.”



Det nybyggda barnhemmet i Hässelby strand. Att ta hand om barn som for illa var ofta sorgliga händelser som var svåra upplevelser för alla inblandade. En kvinna berättade om sin son som tvångsomhändertogs på Hässelby skolhem:
”De tog min lille sjuårige son till Hässelbys utredningshem, på Aprikosgatan. Det var en grå ful villa som inte finns kvar längre. Där låstes han in. Han fick inte gå till skolan längre. Jag fick komma dit 1,5 timme i veckan. Jag fick inte komma dit och bo med honom. De gav senare bort min son till två främmande människor som gömde honom i fem år. Jag polisanmälde dem men polisen tog mig inte på allvar.”
Bild från tidningen Västerort 1967.


Det nya upptagningshemmet behövde kunnig personal. Redan i december 1966 sökte man barnhemsföreståndare och barnhemsassistenter. Dessutom behövdes en husmor som skulle ta hand om skolans hushåll.

Föreståndare blev Maj Nyberg. Biträdande föreståndare blev Bengt Bäck. Där fanns dessutom fem barnhemsassistenter, en kurator, en kokerska och två ekonomibiträden. Någon husmor hittade man inte.



Skolhemmet låg inne i skogsområdet invid Aprikosgatan.
På detta flygfoto har jag markerat skolhemmet med gult.


Två annonser från sommaren 1968. Man hade tydligen svårt att hitta en husmor. Så ville man ha några speciallärare till Hässelby skolhems observationsklasser.

Läsåret 1972/73 var två lärare anställda för att handha undervisningen, som bedrevs i den separata skolbyggnaden. Barnavårdsnämnden var huvudman för institutionen som sådan. Stockholms skoldirektion var huvudman för undervisningen. Detta dubbla huvudmannaskap förde med sig många problem. När det gällde uttagning av elever hade skolmyndigheten ingen insyn. Det hände sällan att läraren blev tillfrågad om den nya eleven kunde tänkas passa in i klassen. Detta förfaringssätt vid inplacering av elever kunde ge upphov till många och svårbemästrade problem för läraren.



En unik bild av den dagliga verksamheten på Hässelby skolhem.


I tidningen Situation Stockholm berättade Irene Pettersson 2015 om sin kontakt med Hässelby skolhem:
”I nästan hela mitt liv hade mamma hota mig med barnavårdsnämnden när jag inte skötte mig. Och det är väl så – det man är rädd för händer. En dag när jag var 13 år kom de hem till oss. Mamma var jättearg, hon ville inte ha med dem att göra. De ville att hon skulle skriva på ett papper. Jag kommer ihåg att hon vägrade. Jag kommer ihåg att de där personerna från barnavårdsnämnden var hemma hos oss länge innan mamma till slut skrev på det där pappret.
Jag blev placerad enligt Barnavårdslagen, blev omhändertagen och bodde på Hässelby skolhem. Jag tror att vi var i skolan två timmar om dagen där. Det var inte undervisning, det var mer förvaring. Och jag stack därifrån hela tiden.”


Verksamheten vid Hässelby skolhem upphörde 1987 och flyttades till Storgårdens gamla lokaler i Hökarängen.

När behandlingshemmet lades ned sålde Locum fastigheten till JM Byggnads AB som önskade bygga bostäder på tomten.

Skolhemsbyggnaderna revs 1999. I slutet av år 2000 uppfördes en ny bebyggelse på området. Det blev nio punkthus med adress Aprikosgatan 17-19. Vid bygget av dessa hus försökte man spara så många av de fina tallarna som möjligt.
Foto: Henrik Henrikson.



På denna karta, som visar den nutida bebyggelsen, har jag lagt in hur det tidigare skolhemmet var placerat. Skolhemmets byggnader har fått en rödaktig färg.


Där Hässelby skolhem låg är idag ett idylliskt område med bostadshus.
Foto: Henrik Henrikson.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.