Husen runt Hesselby slott

(text: Henrik Henrikson)


Så här såg det ut i Hesselby säteris omgivningar 1935. Det var fortfarande ett verksamt jordbruk och det fanns många ekonomibyggnader runt mangårdsbyggnaden. Tre av byggnaderna finns fortfarande kvar. Till vänster syns den stora ljusa ladugården och nedanför den kan man se arbetarbostaden som numera kallas Apelberg och som nu är ett annex till dagens konferensanläggning. Till höger om ladugården syns stallet (numera rivet) och spannmålsförrådet som idag kallas Plaisiren. Bakom ladugården syns bland annat en stor lada.

Stenladugården såg ut så här hösten 1959 när man precis har påbörjat en omfattande renovering av byggnaden. Överdelen på gavlarna var då av enkla bräder. Numera är ladugården ombyggd till en bilverkstad. Till höger skymtar två av de bostadshusen som då var alldeles nybyggda på Kvarnhagsgatan. (Foto: Dammfors)


En bild från Hesselby på 1920-talet. Fyra av gårdens mjölkerskor framför ladugården. Där inne kunde det rymmas 140 djur som mest. Korna mjölkades för hand två gånger om dagen, och detta fick fem kvinnor utföra. Det resulterade i 600 – 800 liter. Mjölken transporterades i början med häst och vagn in till Stockholm två gånger om dagen. När järnvägen kom i slutet av 1800-talet kördes mjölken på vintern i femtiolitersflaskor till Spånga station för vidare transport in till stan. På sommaren fraktades mjölken med ångbåt från Hässelbystranden in till stan.

Året är 1952 och det är högsommar. Till vänster syns arbetarbostaden, ”statarlängan”, och till höger ladugården. Det som skulle bli Kvarhagsgatan är här ännu en idyllisk liten landsväg som leder bort förbi torpet Loviselund och vidare till Hässelby villastad. (Foto: Lars af Petersens)

Ett typiskt kök, så som det såg ut 1952 i en av lägenheterna på övervåningen i arbetarbostaden. På en enkel vedspis lagades all mat. På kanten står kaffehurran, och handfatet användes till disk och att tvätta sig i med vatten som var uppvärmt på spisen. (Foto: G. Bauer)

Hemlighusen, alltså torrdassen på Hesselby slott. Dessa användes av alla som bodde på slottet ända fram till 1953, då slottet äntligen fick indraget vatten och avlopp. (Foto: Gerd Fogde)

Några av de skjul i parken, som sedan revs, är här förevigade av Gerd Fogde 1965. Det var två vagnslider med stora dörrar, så att man kunde köra in vagnar och större jordbruksredskap.

Ett annat skjul 1959 som tillhörde slottet. I bakgrunden skymtar den nya bebyggelsen i Grimsta. (Foto: Gerd Fogde)

Den logbyggnad som tillhörde Hesselby. Redan på 1930-talet ville Stockholms stadskollegium riva logen, eftersom den stod i vägen för den planerade Enköpingsvägen som skulle dras fram här. Vägbygget blev inte av, och logen fick stå kvar, men när det 20 år senare var dags att bygga de nya stadsdelarna i Hässelby var logen återigen i vägen, och den revs 1953. (Foto: F. Larcke)

Mellan ladugården och spannmålsförrådet ”Plaisiren” kan man se stallet. På stallets tak syns gårdens vällingklocka, som användes för att kalla gårdsfolket till måltider, och för att markera arbetsdagens början och slut.
Bilden är tagen sommaren 1952. Vägen som leder in i bilden finns inte kvar. Här är en grässlänt idag. (Foto: L. af Petersens)

Denna gamla stallbyggnad, som de sista åren användes av ridskolan, i korsningen Maltesholmsvägen – Kvarnhagsgatan ansågs hindra sikten i korsningen och därför var en riktig trafikfälla. I december 1957 revs huset, till glädje för trafikanterna, men till sorg för de ridande barnen. Längst till höger skymtar ett hörn av ladugården. (Foto: L. af Petersens)

Eftersom stallet rivits året innan sattes ett provisoriskt ridhus upp hösten 1958 sydost om slottet. Denna bild är tagen tidigt på våren 1959. Det står Ängby ridskola på skylten. I bakgrunden kan man se en av slottets flyglar. (Foto: Selling)

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.