År 1710 var arrendatorn på Hässelby krog skräddaren och krögaren Lars Johansson. Han hade då drivit krogen under några årtionden.
Den stora farsoten pesten hade nått stockholmstrakten och så även Hässelby Krog. Det var troligen någon gäst som varit smittbärare.
Lars och hans hustru Anna Erichsdotter och deras barn drabbades av den fruktade sjukdomen. Efter några dagar var alla i familjen döda.
Lars föräldrar såg till att de blev begravda på Spånga kyrkogård, och man lät resa en gravsten med Lars och Annas namn ingraverade. En sax graverades också in i stenen för att visa att han varit skräddare.

Eftersom hela familjen dog så stod krogbyggnaden övergiven, och den övertogs 1711 av Sven Nilsson och en person till, troligen hustrun. Samtidigt bodde där en kvinna, Valborg Göransdotter, en sockenfattig, som fick överta en plats efter en av de som dött av pesten.

År 1725 hittar vi här Sven Widberg och 1734 hette krögaren Johan Edberg. På den här tiden hade krogen en mindre åker på 1/3 tunnland och en humlegård.

En krögare, som stannade länge, var Jonas Lundgrehn. Hans hustru var Maria Ersdotter och de hade 5 barn. Jonas första arrendekontrakt tecknades 1748. Det var greve Bonde som arrenderade ut krogrörelsen. För ”Nähringen af krögeriet” skulle Jonas Lundgrehn betala 60 daler Kopparmynt per år. Greven förbjöd i arrendekontrakten att sprit serverades till ortsbefolkningen. Jonas Lundgrehn var även snickare och skulle enligt kontraktet göra två dagsverken i veckan med snickeri samt när det behövdes flera dagsverken för 5 öre Kopparmynt jämte kost.

Ur ett brev skrivet av Gustav Bonde till sin hustru Wiveka Trolle den 1 augusti 1748 kan man läsa: ”…Jag måste ock berätta att igår natt afsomnade Pirame under Sophias säng, sedan han aftonen förut wähl ätit och druckit och derpå giort en promenade till Hässelbykrogen med pigorna. I dag lät Tord begrafva honom i trädgården…” (man kanske ska tillägga att Pirame var en hund).

I slutet av mars månad 1759 kom en stark storm vid ettiden på eftermiddagen från sydväst. Skogen bröts var blåsten for fram, så att det bildades stora rågator, halmtak blåste av, nyligen uppsatta lador som man skulle torka tobak i blåste omkull, vingar på väderkvarnar lossnade, och över 500 timmerstockar på Hässelby ägor bröts ner, förutom en hel del skog. Stormen fick vattennivån på Mälaren att stiga så att sjön slog in på Hässelby krog och odlingarna runt krögarens hus sköljdes ned i sjön, både mull, sand, stockar och småsten.

1773 avled Jonas Lundgrehn och då hölls husesyn på krogbyggnaden. Den befanns då vara ”alldeles nedrutten”. Den beskrivs som en ”enkelstuga med två kamrar”. Men den hade ändå en källare under stugan och även en bastu.

1785 hette krögaren Johan Winge och hans hustru Maria Nyman. Johan var även fiskare och ålades att fiska efter bästa förmåga och man får väl därför förmoda att fångsten till stor del måste levereras till slottet. Johan fick erlägga 3 Rdlriksdaler specie om året för sitt arrende som förnyades flera gånger, men upphörde slutligen 1798. Hässelby holme, som nyttjades till Hässelby krog, bestod av berg och stenig mark med någon skog och lite betesmark. Vid det här laget, i slutet av 1700-talet, upphörde krogverksamheten men torpet fortsatte ändå att kallas Hässelby krog.