Gator som inte finns
av Henrik Henrikson


En dag kom det ett brev från Lars Fors:

"I mina strövtåg i Hässelby, såväl verkliga som virtuella, har jag hittat en gata som bara finns på kartan. Den heter Hästskovägen och skulle tydligen vara en tvärgata till Vassbrinken, mittemot värmeverket. På kartan finns till och med enskilda husnummer utmärkta och platsen har också ett eget postnummer. I verkligheten finns dock inget att se. Möjligen kan man ana vad som skulle kunna vara resterna av en vägbank, men det är mycket vagt.

På ett flygfoto från 50-talet kan man se en liten väg och några mindre byggnader. Av de senare finns inget kvar.

Vad är egentligen detta? Var det något som planerades innan värmeverket byggdes, eller är det något som tillkommit nu i och med att man tänker riva detsamma? Det vore roligt att veta mera."


Här kommer alltså
historien om Hästskovägen:
Om man tittar på en karta från 1951 ser man att området mellan Hässelby strandbadet och Vassbrinken, som på den tiden hette Polhemsvägen, var bebyggt med flera sommarstugor (rödmarkerade på kartan):

För att nå allmänningen mitt i området går två stigar från Vassbrinken in mellan tomterna. De två stigarna hade man tänkt att behålla och binda ihop till en vägslinga, som skulle få namnet Hästskovägen.

När kraftvärmeverket skulle byggas på 1950-talet exproprierades alla tomterna utmed Vassbrinken och stugorna revs. I dag finns inte ett spår efter dem.

Hästskovägen blev överflödig och anlades aldrig. Den finns dock kvar i stadsplanen och på alla kartor. (Bild från Googles)

Här inne bland träden låg en av sommarstugorna. Kraftvärmeverket tornar nu upp sig bakom träden (Foto: Henrik).
Några veckor efter jag skrivit om Hästskovägen blev jag kontaktad av tidningen Mitti, som sedan skrev denna artikel om den mystiska gatan i Hässelby:


Historien om när Fyrspannsgatan gick till Hässelby gård

När Hässelby strand bebyggdes på 1950-talet sträckte sig Fyrspannsgatan inte bara fram till Melongatan, utan ända upp till Friherregatan i Hässelby gård.

På denna bild från1967 ser man i förgrunden Melongatan. Från korsningen till vänster går sedan Fyrspannsgatan upp till Friherregatan. (Foto: Henrik).

Denna bild från Västerort är tagen 1971. Bakom folkan ser man Fyrspannsgatan bortåt Hässelby gård.
1977 tog man bort den del av Fyrspannsgatan som gick mellan Melongatan och Friherregatan. Härigenom erhöll man ett sammanhängande gångstråk från Hässelby villastads östra delar fram till Grimstareservatet.

Dessutom fick man plats för förskolan på Måbärsstigen, som ligger där Fyrspannsgatan tidigare drog fram. (Foto: Henrik).


Historien om Lövtäktsvägen

Denna väg planerades 1950, och skulle gå från den del av Fyrspannsgatan som inte finns kvar längre, västerut till Sandviksvägen. Parallellt med Lövtäktsvägen planerades en förortsbana som skulle sträcka sig genom Hässelby villastad, Backlura och vidare till Järfälla.

Under 1950-talet hade Lövtäktsvägen blivit en grusväg fram till ett vattensjukt skogsområde mellan Måbärsstigen och Friherregatan. Området var sankt, och träden växte upp ur vattnet så att trädrötterna vred sig bara och spretiga i luften. När man skulle ta sig igenom detta vattensjuka område fick man hoppa från trädrot till trädrot för att inte hamna i vattnet. Det var ett område som folk sällan besökte, men det var ett spännande område för smågrabbarna på den tiden. (Bild från Googles)

Lövtäktsvägen har utdikats och omvandlats till öppna gräsområden med några enstaka träd kvar. Området, som numera kallas Hundängen, brukar användas som startfält för Hässelbyloppet.

Hundängen är idag ett populärt ströv- och hundrastområde och används bl.a. för picnic-utflykter och fritidsaktiviteter.

Lövtäktsvägen har aldrig under någon period varit bilväg – bara gångväg. Trots det fanns så sent som 1992 Lövtäktsvägen med i "Stockholms Gatunamn" som om den existerade i Hässelby strand. (Foto: Henrik).

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.