 |
 |
Av alla som bott på Hässelby slott var Olof Hirsch den allra siste hyresgästen.
1932 köptes slottet och marken däromkring av Stockholms stad. Fem år senare hyrdes huvudbyggnaden ut till en privatperson. I början var det hemligt vem som skulle hyra slottet, men ganska snart framgick det att det var den judiske ingenjören Olof Hirsch som blivit slottsherre. Olof Hirsch, född 1898, hade en våning på Artillerigatan 4, där han hade utsikt över kungliga hovstallet. Nu skulle han flytta in på Hässelby slott.
|
|
|
Huvudbyggnaden vid Hässelby egendom, som äges av staden, uthyrdes jämte del av östra flygeln år 1937 till ingenjör Olof Hirsch fram till den 1 oktober 1952 mot en årshyra av 4.000 kronor, vilken skulle ökas till 5.000 kronor, då Spånga kommun blivit inkorporerad i staden.
Den låga hyran motiverades med att slottet vid uthyrningstillfället befann sig i ett verkligt dåligt skick och man krävde av hyresgästen att han utan ersättning skulle utföra erforderliga förbättringar. Olof Hirsch flyttade med sin familj in under hösten 1937. Slottet innehöll 18 rum, och en del av rummen restaurerades av Olof Hirsch under sommaren till ett mer borgerligt ståndsboende av 1937. Ritningen visar hur han gjorde om Hässelby slotts stora rum till lägenheter med mindre rum.
I de två flyglarna bodde kammarherre greve Christer Bonde, som även arrenderade lantbruket.
|
|
Olof Hirsch ägde under den här tiden, tillsammans med sin bror, disponent Sten Hirsch, och deras far, direktör Otto Hirsch, en del av AB Svenska Pressbyrån. I februari 1940 sålde de sina andelar till svenska dags- och veckotidningar. Rubriken i tidningarna blev ”Pressbyrån nu pressens”.
Foto: A. Nordström.
|
|
När andra världskriget bröt ut 1939 blev världen osäker för Europas judar, men Olof Hirsch kände sig ändå ganska säker för sig och sin familj i Hässelby.
Men när bensinransonering genomfördes fick Olof problem med att ta sig fram och tillbaka till slottet ute i Hässelby. På grund av bristen på bränsle och andra orsaker bodde Hirsch endast sporadiskt där ute på Hässelby slott. Däremot upplät han vid vissa tillfällen byggnaden för militära ändamål.
Den militära personalen huserade då i den västra flygeln. Militären tränade runt slottet i sina grå vadmalsuniformer. De red och övade och släpade på kanonlavetterna.
Hirsch hade en dotter i tonåren som en del av militärerna var mycket intresserad av. Teckning från Dagens Nyheter.
|
|
I Vallentuna låg ett barnhem som grundades 1939. Det hette Stigbo och barnen där hade samtliga flytt från Nazityskland på grund av sitt judiska ursprung.
I barnhemmets arkiv finns från 1939 uppgifter om ett matförråd som hemmet hade förvarat hos familjen Hirsch på Hässelby slott. Från det förrådet hämtade sedan barnhemmet sina matvaror vid behov.
I samma arkiv finns ”matsedeln” för år 1939, med menyer för varje dag, bevarad. Där framgår att barnen fick riklig och relativt påkostad mat, men att köket knappast följde några judiska kostregler. Det serverades till exempel ofta fläsk, ibland flera dagar i veckan. Det är dock möjligt, även om barnen kom från sekulära hem, att några av dem inte åt fläsk.
Bilden visar några av de flyktingbarn som kom till Stigbo.
|
|
|
En kall vinternatt 1941 bröd det ut en häftig brand i Hässelby slotts östra flygel. Ingenjör Hirsch, som hade sin bostad i huvudbyggnaden, var inte hemma, men hans chaufför Wesslander och hans maka, vilka bodde i den del av huset som börjat brinna, var hemma.
De hann med knapp nöd sätta sig i säkerhet. Chauffören hade nyckel till stora huset så han låste upp och tog sig in. Där kunde han komma åt en telefon så att han kunde ringa till brandkåren. Sedan kämpade han i flera timmar i den bitande kylan, fortfarande endast klädd i sin pyjamas och yllestrumpor, med att få ut de viktigaste föremålen i hemmet.
|
|
|
I flygeln som brann bodde nio personer, av vilka flera räddades i sista stund. En del bohag lyckades man rädda, men det mesta blev lågornas rov.
|
|
Ett porträtt av Olof Hirsch. Fram till 1943 hade han bekostat renoveringarna av Hässelby slott. Genom bristen på bilbränsle och av andra orsaker har Hirsch dock inte bebott slottet sedan krigets början.
År 1943 ville staden att hyreskontraktet på Hässelby slott skulle överlåtas på sjukhusdirektionen, vilken planerade att i byggnaden anordna ett konvalescenthem. Kostnaderna härför beräknades till 296.000 kronor. Dessutom skulle 50.000 kronor utgå som ersättning till ingenjör Hirsch för de av honom på slottet nedlagda förbättringarna.
|
|
Olof Hirsch var redan i ungdomen intresserad av snabba båtar och sedan 1920-talet var han verksam inom Kungliga Motorbåtsklubben. Även snabba segelbåtar var intressanta för Hirsch. Detta är ett par bilder av den segelbåt som han ägde 1944. Det är Ö6-S2 SNOY med en längd av 9,1 meter och en bredd på 2,12 meter.
|
|
År 1947 planerade man att Hässelby slott provisoriskt skulle iordningställas som barnhem för omkring 35 barn. Denna omändring skulle kosta omkring 90.000 kr. Av dessa utgjorde 10.000 ersättning till ingenjör Olof Hirsch, för de förbättringsarbeten han låtit utföra på byggnaden under den tid han hyrde egendomen av Stockholms stad. Ritningen visar de anpassningar man planerade att utföra i slottet för att det skulle fungera som barnhem.
|
|
Hösten 1950 skänkte Olof Hirsch en gåva till Californiauniversitetet. Han donerade 3.000 svenska böcker till Morrisonbiblioteket för att de skulle utgöra grunden till ett skandinaviskt bibliotek i universitetet.
|
|
Under 1950 avbröt barnavårdsnämnden pl ötsligt ombyggnaderna av Hässelby slott till ett barnhem. Man kom på att det skulle bli för dyrt.
|
|
Sommaren 1951 var Olof Hirsch med på den 24 meter långa motor-yachten Jagaren i världens största motorbåtstävling ”Pavillon d´Or” med målgång i Great Yarmouth i England. Kapten på båten var Nils van Rijswijk, som tilldelades KMK:s stora gyllene förtjänstplakett för sin värdefulla insats i tävlingen. Olof Hirsch erhöll silverplaketten.
|
|
|
Då byggnaderna vid Hässelby slott var bundna av hyreskontraktet fram till den 1 oktober 1952, hade barnavårdsnämnden upptagit förhandlingar med Olof Hirsch om hyresavtalets överförande på barnavårdsnämnden. Förhandlingarna ledde till en preliminär överenskommelse, enligt vilken ingenjören Hirsch medgav kontraktsöverlåtelsen, under förutsättning att han skulle erhålla gottgörelse med ett belopp av 10.000 kronor för de förbättringsarbeten, som han utfört på byggnaderna. Kravet ansågs vara skäligt, och ersättningsbeloppet utbetalades.
|
|
Olof Hirsch övertog på 1950-talet Nordiska Bokhandeln efter sin far Otto Hirsch.
Han kunde berätta flera episoder från sin tid på firman. Han erinrade sig till exempel om den legendariske butiksföreståndaren Pira från tiden för första världskriget, som fick en gulaschorder på ett visst antal hyllmeter halvfranska band, och som försynt frågade: ”Ska jag inte skicka något att läsa också?”
Samme Pira, en inbiten ungkarl, blev uppringd av en arg apotekare, som beställt den nya giftstadgan och fått äktenskapslagen i stället. ”Smäller det inte lika högt det då?” blev svaret.
I november 1964 öppnade Olof Hirschs stolthet, den stora bokhandeln på Kungsgatan 4, som syns på denna bild.
Olof Hirsch dog 23 februari 1975.
|
|