 |
|
|
|
Detta är en karta från 1954. Precis väster om gränsen mellan Hässelby gård och Hässelby villastad planerade man att bygga ett radhusområde. Detta område bestod till större delen av en skogsbevuxen höjdplatå och omgivande sluttningar med berg- och morängrund. Grönbetestigen och Lövtäktsvägen var planerade vägar som aldrig byggdes.
|
|
|
Man tänkte sig på 1960-talet att i denna trakt skapa en något mer förtätad bebyggelse, och området skulle därför huvudsakligen disponeras för radhusbebyggelse, förlagd på den tidigare obebyggda, högst belägna delen av området.
Radhuset skulle bli en naturlig fortsättning västerut på de öster om Friherregatan liggande radhusområdena. Husen skulle i huvudsak grupperas kring två nya vägar – Grönbetevägen och Spireabågen. I områdets mitt skulle ett rymligt lekområde anläggas.
Vägarna fick sina namn 1958. Grönbetevägen i anknytning till de tidigare beteshagarna, Kohagen, vid Hässelby gård. Spireabågen fick sitt namn efter en prydnadsbuske av familjen rosväxter.
På denna karta från 1972 kan man se att Grönbetevägen tänktes fortsätta ända ner till den väg som skulle heta Lövtäktsvägen.
|
|
Denna del av Grönbetevägen är idag bara en gångväg, som går in i parkområdet, vilket man ser på denna bild.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Detta är en bild från 1960 när man byggde radhusen utmed Grönbetevägen.
Ralf Österling berättade:
“Detta var mitt hem 1961 - 1976 på Grönbetevägen 21. Min far byggde detta hus. Grönbetevägen och Spireabågen bildade en cirkel. Utmed denna cirkel bodde många berömdheter så som Artur Ringart, Gunnel Linde, Thommy Mört (tre kronor), två medlemmar i Yardleys med flera.”
Foto: Erik Johansson.
|
|
|
Samma hus idag. Man kan se att husen fick en tillbyggnad på övervåningen efter några år.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Denna bild av början på Grönbetevägen är inskickad av Ralf Österling. Den nybygga vägen är cirka 550 meter lång. Anläggandet av tomterna har inte riktigt kommit igång. Det står fler cyklar än bilar på gatan.
|
|
Samma vy 60 år senare. Växtligheten har blivit tätare, och tomterna har fyllts upp med jord, så att de blivit planare och kommit upp en bit från gatan.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Radhusens bottenvåning har ytterväggar av sten, medan övervåningens ytterväggar består avträstomme, utvändigt täckt med ytbehandlade fasadplattor av asbestcement. Dessa radhus var speciellt framtagna för detta område och ett liknande område i Högdalen.
|
|
Detta är den ursprungliga planen från 1957. Alla hus blev som planerat utom husen på Grönbetevägen 21 – 31 (markerade med rött). De husen har vridits ett kvarts varv för att få bättre anpassning till solljuset.
|
|
En vinterbild av Grönbetevägen 1968. En man hämtar posten i sin brevlåda och några grabbar spelar ishockey på gatan.
Foto: Erik Johansson.
|
|
|
Ralf Österling berättade: “Detta är några diabilder med mina syskon på tomten utanför radhuset, fångade på bild sommaren 1967.”
|
|
|
Ytterligare några barn, sittade på trappan till ett av husen på Grönbetevägen sommaren 1968.
Anette Wakäng berättade:
“Barnen är från vänster Björn Alfredsson, Christer Rotmark, Lennart Johnsson, Leif Alfredsson, Anette Wakäng och Göran Wakäng.”
Foto: Björn Alfredsson.
|
|
|
En bild tagen någon gång på 1970-talet utanför Grönbetevägen 52.
Pojken heter Jocke Gardefjord.
Foto: Ralf Österling.
|
|
|
Samma husrad 2021. Mer grönska och fler bilar.
Och tallen har sågats ner.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Två av kändisarna i området: Gunnel Linde på Grönbetevägen 43, och Torsten Silvén i nr 41.
Gunnel Linde, 1924-2014, var en svensk barnboksförfattare, TV- och radioproducent, journalist och tecknare. Hon är känd för boken Den vita stenen som filmatiserades och som en av grundarna av BRIS.
Torsten Sylvén, 1915-2011, var konstsnickare, möbelrenoverare och nestorn bland Sveriges möbelexperter. Parallellt med arbetet på verkstaden med renovering av antika möbler ägnade sig Torsten Sylvén åt forskning om möbelkonsten och dess utövare. I maj 2005 utnämndes Torsten Sylvén till hedersdoktor vid Linköpings Universitet för att han vid sidan om sitt arbete med att vårda och restaurera viktiga delar av vårt kulturarv också bedrev en omfattande möbelforskning.
|
|
|
Annika Sylvén berättade:
“Mina föräldrar byggde nr 41 på Grönbetevägen. Pappa Torsten Silvén bodde kvar till några veckor innan han fyllde 96 år. I nr 43 bodde barnboksförfattarinan Gunnel Linde. De flyttade tidigt då de råkade ut för en stalker.”
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Ett exempel på hur det kan se ut i ett av radhusen på Grönbetevägen. Detta är nummer 40. Bild från Husman Hagberg 2021.
|
|
|
Ralf Österling berättade:
"Vi barn leker i parken mitt i cirkeln Grönbetevägen / Spireabågen. Mor Margot levde för sin trädgård full med blomster, mest rosor. Folk brukade ibland ringa på för att fråga om blommorna. Bilderna är från slutet av 1960-talet."
|
|
|
|
|
På lekplatsen finns varierad lekutrustning och sittplatser. Den öppna delen av gräsmattan används för bollspel och i naturmarken finns kojbyggen. Lekplatsen rustades höst/vinter 2013.
Kerstin Jägne berättade:
“I den parken både lekte vi, spelade brännboll och så där lite i tonåren började smygröka.”
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Bilder från 1960-talet, med fru Margot Österling på Grönbetevägen 21. Bilderna är inskickade av sonen Ralf Österling.
|
|
|
Ralf Österling berättade:
"Här står Janne Hagberg (tyvärr inte med oss längre) och jag i mitten samt min syster Petra i korsningen Spireabågen/Grönbetevägen någon gång på 1970-talet. Janne på sin Zundapp och jag på en Kreidler."
|
|
|
Samma korsning idag. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Ralf Österling berättade:
“Jag hade en ovanlig Kreidler Florett GT, 6 hk 1967. Den kördes som moped (aj då) fram till att körkortet togs.”
|
|
|
En situationsbild från Grönbetevägen 1976. Ralf Österling står med några kompisar framför en folkvagnsbubbla. Man har precis upplevt en kabelbrand under baksätet, och fick i all hast slita ut baksätet för att komma åt själva branden.
Foto: Jan Larsson.
|
|
|
Ralf Österling med sin Kreidler på Grönbetevägen
någon gång på 1970-talet.
|
|
|
Så går vi över till Spireabågen, den andra halvan av cirkeln. Spireabågen är 280 meter lång plus två stycken sidogator på vardera 70 och 80 meter. Många av de låga radhusen har byggts till med en övervåning.
|
|
|
1967 tog jag denna vinterbild. Uppe ovanför skidbacken syns några av radhusen på Spireabågen. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Samma backe 54 år senare. Man har flyttat bort stenen och träden har blivit grövre. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Hans Bertil Malmström var en av de entusiastiska egnahemsbyggarna som själva byggde radhusen utmed Grönbetevägen och Spireabågen omkring 1960. Hans hus låg på Spireabågen 91.
Dessa bilder är från tidskriften Spårväg och Buss nr 3 1960. Vi ser Ingenjör Hans Malmströms hus under uppbyggnad januari 1960. Men innan det hunnit bli färdigt blev Hans sjuk och behövde läggas in på sjukhus. Då beslöt sig hans hjälpsamma arbetskamrater att ge ett välbehövligt handtag. Arbetskamraterna var Nils Lundin, Magnus Florell och Viktor Hofmann.
|
|
|
Hans Malmströms arbetskamrater hjälpte till med att färdigställa det nya radhuset på Spireabågen 91. Fru Ulla Malmström iakttog arbetet, och hon bjöd även på öl och mackor.
|
|
|
På denna bild från Googles ser vi det hus Hans Malmström byggde, ett av radhusen med finfin utsikt.
|
|
|
Några barn på spireabågen från 1960-talet. Kanske de är utklädda till påskkärringar. Bilden är inskickad av Hans Stålborg.
Annonsen till höger är från sommaren 1980.
|
|
|
En pojke står stolt framför sin fars SAAB utanför Spireabågen 20 någon gång i början av 1960-talet. Inskickat av Hans Stålborg.
|
|
|
Samma pojke står med sin far framför Spireabågen 20 cirka 1962. Han bär på en nätkasse full med tomflaskor. Inskickat av Hans Stålborg.
|
|
|
Samma hus idag, 60 år senare. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Ytterligare några bilder från Spireabågen 20, inskickade av Hans Stålborg. Vänster bild: Lasse och Bosse tältar. Höger bild: Hans Stålborg och Peter Bäckstam med sina cyklar.
|
|
|
Flera av husen på Spireabågen har blivit påbyggda med en övervåning. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
På 1960-talet bodde på dessa vägar några grabbar som bildade popgruppen Yardleys. De blev kända för sin inspelning av Under the Boardwalk:
Kenny Ekman, sång, gitarr bodde på Spireabågen 39.
Stefan Andersson, gitarr, sång, bodde på Grönbetev 44.
Pär Nyman, bas, sång, bodde i Familjehotellet.
Claes Hjerne, trummor, bodde i Familjehotellet.
|
|
|
I det gula huset på Spireabågen bodde Yardleys sångare Kenny Ekman.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Området är fortfarande en idyll, och man har underhållit och förbättrat husen under årens lopp, men det går att här och där finna små tecken på att det ändå är mer än 60 år sedan detta område byggdes.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|