BERGSKYRKAN i HÄSSELBY

Bergskyrkan på Kråkvickersgränd, en återvändsgränd vid Brändövägen. På övervåningen bodde pastorn i vaktmästarens tidigare bostad.	På tomt skänkt av Carl Trolle-Bonde År 1905 fick sällskapet Rätt och Sanning en tomt av greve Carl Trolle-Bonde. Gåvobrevet är undertecknat av Carl Trolle-Bonde den 12 oktober 1905. Han ville att man där skulle bygga villastadens första församlingshus. Redan i slutet av december samma år började man bygget av den nya kyrkobyggnaden. Byggmästare till kyrkobyggnaden Tabernaklet blev D. R. Slight, som kom från Skottland. Han fick i byggarvode 735 kronor. Man hade taklagsfest den 20 september 1906 och den då ännu inte riktigt helt färdiga kyrkan invigdes 16 december 1906. Denna första kyrka ligger faktiskt på Hässelbys högsta punkt. 1908 bildades Hässelby Baptistförsamling. Från att i starten bara haft några tiotal medlemmar växte församlingen under hela första halvan av 1900-talet. Sedan när Skälby byggdes flyttade många medlemmar dit och fick den där liggande Vårdkasekyrkan som hemkyrka. Baptistförsamlingen i Hässelby hade de senaste åren endast ett trettiotal medlemmar. 2011 övergick kyrkobyggnaden till New Life Church (se mer under den kyrkan). Bergskyrkan firade 100 år 2006.
	Den k-märkta kyrkan hade i början namnet Tabernaklet.
Flera restaureringar Under åren 1952 - 1953 genomgick kyrkan en grundlig restaurering. Den försågs då med centralvärme. Även 1984 restaurerades den fyrkantiga byggnaden pietetsfullt av konstnären Gunnar Sundman.
En "vaktmästarunge" berättar Lars-Erik Widell kan berätta om den tiden på 1940-talet då hans far Erik Widell var vaktmästare i Bergskyrkan: Erik Widell tillträdde sin tjänst som vaktmästare 1941 och flyttade då in i vaktmästarbostaden i kyrkans övervåning, och där bodde han tillsammans med sin fru Christina och tre barn hela tolv år fram till september 1953. Kyrkan låg i ett lummigt område även om trädgården inte var så stor; där fanns bara ett plommonträd och två körsbärsträd. Erik Widell gjorde en gång i ordning en fågelholk där han hade monterat in ett litet fönster i baksidan. Han fäste holken utanför köksfönstret så att barnen kunde se fågelungarna där inne i holken.
*På ändan nerför trappan* Under 1940-talet var det tre sammankomster varje söndag i Bergskyrkan (som då hette Tabernaklet). Först var det söndagsskola med många klasser. Den pågick i en timme och startade 09.30. Söndagsskoleföreståndaren var i 60-årsåldern och hette Wikstrand. Efter en halvtimmes paus var det dags för förmiddagsmöte kl. 11.00 och klockan 18.00 var det kvällsmöte. Under pausen mellan söndagsskolan och förmiddagsmötet gick söndagsskolans lärare upp till vaktmästarfamiljen och drack förmiddagskaffe. En söndag frågade Wikstrand vaktmästarfamiljens äldste son varför han inte börjat i söndagsskolan än. Det var nämligen vanligt att man gjorde det i hans ålder. ”Jag kan inte komma nerför trappan själv”, svarade Lars-Erik, som just fyllt 4 år. Det fanns nämligen på den tiden ingen ledstång att hålla sig i. ” Det ska jag lära Dig – Du gör bara så här”, sade Wikstrand och satte sig i trappen och åkte på ändan hela vägen ner till nedre planet. Det hör till saken att Wikstrand var klädd i en fin mörk kostym vid tillfället.
Sommarbarn fick bo hos vaktmästaren I början av 1940-talet hade vaktmästarfamiljen några sommarbarn, och en flicka, Bibbi, var på besök även en vinter. En söndag när det pågick en gudstjänst, behövde fru Widell mera ved. Hon sade till Bibbi att hon skulle gå runt huset till huvudentrén, gå in i kyrkan fram till vaktmästaren som satt på en bestämd plats längst bak och viska i hans öra att han skulle bära upp lite ved till henne. Istället för att göra som hon blivit tillsagd, gick flickan nerför trapporna, direkt in i kyrkan, ställde sig bredvid prästen vid altaret och skrek: "Farbror Erik, du ska hämta ved till tant Stina!"
Pastorn arbetade även på sin lediga dag Under 1940-talet var Valter Berggren pastor i kyrkan. Det var en idog man som på sin lediga dag, måndagen, kunde ses komma cyklande med en grep på pakethållaren. Då visste man att det var måndag och att han på väg att hjälpa någon trädgårdsmästare med ett dagsverk.
Några hågkomster från restaureringen 1952 I och med restaureringen fick vaktmästarbostaden en bättre standard. Vedspisen i köket byttes ut mot en elektrisk spis. Köket på nedre planet delades av med en mellanvägg, så att en toalett kunde byggas. Innan dess hade man varit tvungen att bruka en torrtoalett, som låg bakom kyrkan i ett uthus, där man även hade vedbod och kolkällare . Före restaureringen använde man nämligen kolkaminer som värmekällor i kyrkobyggnaden.
Hela kyrkan restaurerades I andra ändan på det nedre köket tog man upp ett hål i cementväggen och skapade en serveringslucka, genom vilken man från lilla salen kunde hämta kak- och bullfaten. Denna anordning i väggen var en stor nymodighet på den tiden. Alla utrymmen i byggnaden målades om, så även stora kyrksalen, där man i fonden hade en speciell sorts målning på kanterna, vilken nu vid senare reparationer tyvärr förstörts. Träet målades så att det såg ut som marmor. Sådan "marmorering" var det ytterst få som kunde göra skickligt. Målarmästaren Johnne Möller fick uppdraget eftersom det också var han som hade utfört jobbet vid det första tillfället. Foto: Henrik Henrikson.

BERGSKYRKAN i HÄSSELBY

Till huvudmenyn